Ambivalent till vinter

28 02 2010

Jag har aldrig varit speciellt förtjust i vintern. Gillar inte mörkret, kylan och slasket. Farsan brukade kalla det “lappmögel” och även om det säkert är politiskt inkorrekt så har det varit en bra beskrivning av min känsla för vinter och snö. Folk brukar alltid säga “å, det är så vackert och mysigt med snö” och visst, en solig vinterdag i fjällen är säkert supernajs men en kolsvart, slaskig, kall måndagsmorgon vid busshållplatsen är det så lagom vackert och mysigt. Det är nog egentligen det som är problemet – att det aldrig blir vinter. Det blir bara mörkt, halvkallt, blött och halt.

Under närmare tio år av mitt liv levde jag under devisen att om jag behövde strumpor så var jag för långt norrut. En ganska bra devis, undrar varför jag slutade med den? ;)

Det har alltid fascinerat mig att vi människor lever på dessa breddgrader. Jag kan förstå att folk vandrade norrut en vacker vår en gång i tiden och att de slog sig ner i vårt bördiga sommarlandskap. Jag kan förstå att man stannade första vintern för att man inte visste bättre men sen? Varför stanna vinter nummer två när flertalet måste ha frusit ihjäl år ett? Måste ha funnits ett riktigt bra, för mig oklart, skäl att stanna kvar här.

Men så kom vintern 2009/2010. Tonvis med vit, glittrande snö, minus 10-15 grader och allt som oftast solsken. Suveränt! I don’t like it – I love it! Ungarna far som vettvillingar i pulkabacken, stora snögubbar tornar upp sig i var och varannan trädgård, spontana piruetter och hockeymatcher på isplanen vid skolan och knarrande hundpromenader på [oftast] nyskottade cykelbanor. Det har verkligen varit en av de bästa vintrarna på länge. Då kom nästa problem…

Snöskottning. Som [nyblivna] husägare blir det en del skottande, våra grannar är galna i att skotta snö. Faller det en flinga så är hela raddan ute och skottar som galningar. Själv äger jag inte ens en snöskyffel och jag har konsekvent vägrat att skotta hela vintern. Tanken har varit att det i alla fall är lönlöst – antingen så smälter det eller så kommer det mer… Inte helt genomtänkt och det höll inte hela vintern. För en tid sedan gav jag upp och åkte för att köpa en snöskyffel. Mission impossible visade det sig – det går inte att uppbringa en snöskyffel någonstans. Tack vare goda grannar är i alla fall delar av hus och trädgård skottade. Nu ligger funderingar i stället på vart allt smältvatten ska ta vägen…

Så, vad blir kontentan av min ambivalens? Vintern är helt ok om det är vinter! Mellantjafset med plus två, minus två kan jag vara utan. Samtidigt kan det gärna få vara lite svenskt lagom – fem minus och ett lätt snöfall var annan, var tredje dag. :) Fast jag föredrar och längtar till sommaren och jag skulle definitivt klara av att leva i ett vår/sommarklimat året runt. Snö kan man få på en schysst skidsemester!

Share

Advertisements

Actions

Information

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s




%d bloggers like this: