Don’t be evil!

21 07 2011

Ok, the title might be a bit harse but…

Yesterday my daughter was brutally kicked out of her Gmail/Google account. The reason was that we stated her age when we registered her for Google +. She is 10 years old and apparently you have to be 13 to have a Google account…!?

Fine, I can accept that there is an age limit of a social network such as Google +, I know that Facebook has an age limit, but why is there a limit of one email account and why don’t you have to enter the age at registration of the account? Is it right to just throw her out of her emails after a year? Her tears says otherwise …

Not only that she was thrown out, she did not even get a chance to save her emails, contacts or photos.

Not the way I thought a company like Google would solve a situation like this and I hope that they will restore her account as soon as possible.

After six years as a user and ambassador for Google’s services I will now consider whether I should continue to use their services and if so, how do I back up my emails and contacts?

I would love some feedback from Google!

Update: Finally managed to get hold of Google to sort out my account problem. All’s well that ends well even though this one was a close call.
Took me 29 (!) days to get a respons, another day and the account (and information) would have been lost forever…

Advertisements




Ambivalent till vinter

28 02 2010

Jag har aldrig varit speciellt förtjust i vintern. Gillar inte mörkret, kylan och slasket. Farsan brukade kalla det “lappmögel” och även om det säkert är politiskt inkorrekt så har det varit en bra beskrivning av min känsla för vinter och snö. Folk brukar alltid säga “å, det är så vackert och mysigt med snö” och visst, en solig vinterdag i fjällen är säkert supernajs men en kolsvart, slaskig, kall måndagsmorgon vid busshållplatsen är det så lagom vackert och mysigt. Det är nog egentligen det som är problemet – att det aldrig blir vinter. Det blir bara mörkt, halvkallt, blött och halt.

Under närmare tio år av mitt liv levde jag under devisen att om jag behövde strumpor så var jag för långt norrut. En ganska bra devis, undrar varför jag slutade med den? ;)

Det har alltid fascinerat mig att vi människor lever på dessa breddgrader. Jag kan förstå att folk vandrade norrut en vacker vår en gång i tiden och att de slog sig ner i vårt bördiga sommarlandskap. Jag kan förstå att man stannade första vintern för att man inte visste bättre men sen? Varför stanna vinter nummer två när flertalet måste ha frusit ihjäl år ett? Måste ha funnits ett riktigt bra, för mig oklart, skäl att stanna kvar här.

Men så kom vintern 2009/2010. Tonvis med vit, glittrande snö, minus 10-15 grader och allt som oftast solsken. Suveränt! I don’t like it – I love it! Ungarna far som vettvillingar i pulkabacken, stora snögubbar tornar upp sig i var och varannan trädgård, spontana piruetter och hockeymatcher på isplanen vid skolan och knarrande hundpromenader på [oftast] nyskottade cykelbanor. Det har verkligen varit en av de bästa vintrarna på länge. Då kom nästa problem…

Snöskottning. Som [nyblivna] husägare blir det en del skottande, våra grannar är galna i att skotta snö. Faller det en flinga så är hela raddan ute och skottar som galningar. Själv äger jag inte ens en snöskyffel och jag har konsekvent vägrat att skotta hela vintern. Tanken har varit att det i alla fall är lönlöst – antingen så smälter det eller så kommer det mer… Inte helt genomtänkt och det höll inte hela vintern. För en tid sedan gav jag upp och åkte för att köpa en snöskyffel. Mission impossible visade det sig – det går inte att uppbringa en snöskyffel någonstans. Tack vare goda grannar är i alla fall delar av hus och trädgård skottade. Nu ligger funderingar i stället på vart allt smältvatten ska ta vägen…

Så, vad blir kontentan av min ambivalens? Vintern är helt ok om det är vinter! Mellantjafset med plus två, minus två kan jag vara utan. Samtidigt kan det gärna få vara lite svenskt lagom – fem minus och ett lätt snöfall var annan, var tredje dag. :) Fast jag föredrar och längtar till sommaren och jag skulle definitivt klara av att leva i ett vår/sommarklimat året runt. Snö kan man få på en schysst skidsemester!

Share





Släptider…

20 10 2009

Höstmörkret börjar göra sitt med trötthet och snorighet. Det är släptider – man släpar sig upp ur sängen, släpar sig till jobbet, släpar sig genom dagen, släpar sig hem, släpar… ja, ni fattar.

Väl hemma slåss man med ständigt dåligt samvete. Barnens alla upptåg som ska stävjas eller uppmuntras (beroende på hur galna de är, upptågen alltså, inte barnen). Läxor som ska göras och förhöras. Hus som ska renoveras. Husdjur som ska matas. Städa, plocka undan, laga och laga mat, diska, tvätta, mm, osv, etc… Mitt i röran försöker man hitta tid för att umgås med sin kära hustru.

Just nu går allt på sparlåga. Sjunker ner i soffan på kvällarna; leker med datorn, kramas, äter godis och tittar på urdålig TV. Fattar totalt poängen med ide, i mitt nästa liv ska jag nog bli björn. Eller kanske huskatt?
Får pröva någon gammal huskur för att hitta orken igen. Eller så får det bara vara som det är – orken kommer nog när man släpat klart.

Share





Skoldag

9 10 2009
Följde med sonen till skolan idag vilket var en riktig höjdare! Härligt att ha möjlighet att vara med och träffa klasskompisar och lärare samt få lite insikt i vad de gör i skolan.
På schemat stod gympa (där jag inte deltog annat än som kon), svenska (där vi alla skrev veckobrev) och matteverkstad (där vi övade huvudräkning med “snottror”).
En suverän dag även om jag inte vet vem som tyckte det var mysigast – jag eller sonen.

Följde med sonen till skolan idag vilket var en riktig höjdare! Härligt att ha möjlighet att vara med och träffa klasskompisar och lärare samt få lite insikt i vad de gör i skolan.

På schemat stod gympa (där jag inte deltog annat än som kon), svenska (där vi alla skrev veckobrev) och matteverkstad (där vi övade huvudräkning med “snottror”).

En suverän dag även om jag inte vet vem som tyckte det var mysigast – jag eller sonen.

Share





Logistik

8 10 2009

En av de egenskaper som tränas upp mest som förälder måste vara logistik. Kompisar som följer med hem, ungar som följer med kompisar hem, olika aktiviteter i skolan och inte minst – fritidsaktiviteter. Har precis spenderat tre timmar i bilen med att skjutsa och hämta… Att synka det kräver sin man!

Share